”Internationella dagen mot våld mot kvinnor” infördes av FN 1999 som en påminnelse om ”Deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor” som antogs 6 år tidigare. Deklarationen definierar våld mot kvinnor så här: “Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet.”
Olika former av våld
Vi känner att vi behöver prata mer om det psykiska och sexuella våldet, likaså det ekonomiska våldet som tyvärr inte benämns i den 25 år gamla definitionen. Kanske var det då mer naturligt att kvinnor levde under mannens finansiella kontroll. Många kvinnor vet att ett knytnävsslag är våld och förstår att det är dags att lämna. Men få identifierar nog de andra våldsformerna som det psykiska våldet som ofta ger betydligt djupare och mer svårläkta skador. Det ekonomiska våldet som ofta gör det svårt att lämna och som inte sällan lämnar offret barskrapad och skuldsatt.
Vi behöver bryta tystnaden så att fler känner igen våldet; både de som är offer och de som står bredvid och ser på. Ytterligare en form som inte är vedertagen i Sverige (ännu) men som man pratar om i tex USA är det spirituella våldet, även det är viktigt att uppmärksamma eftersom många män fortfarande gömmer sig bakom ”heliga skrifter” och därmed legitimerar sitt våld och förtryck. Har man dessutom en betydelsefull position inom den religiösa eller spirituella organisationen så hotar man offret med att “ingen kommer att tro dig, du kommer bli utfryst och ensam”.
Civilkurage
Det finaste någon kan göra är att bryta in och säga: ”Du, jag hörde vad du sa/såg vad du gjorde mot henne och det är inte ok”
Eller till offret: ”Jag hörde vad han sa/såg vad han gjorde och det är inte ok, du förtjänar bättre, jag finns här om du behöver mig”
Vi uppmanar alla att lägga sig i mer och framförallt ta ställning mot den som misshandlar och för den som behöver stöd att lämna och orka sig igenom “eftervåldet” med smutskastningskampanj och hämndaktion som i regel väntar när man lämnar en misshandlare. Kontakta närmsta kvinnojour, Kvinnofridslinjen 020-505050 eller polisen 11414 och ta reda på vad du kan göra för att hjälpa.
Statistik
Om man tittar på polisanmäld brottsstatistik så är det ungefär lika många män som kvinnor som misshandlas men i övrigt skiljer det sig åt på flera sätt; vem som utför misshandeln och var det sker. När de gäller kvinnor så är gärningsmannen i de flesta fall en “närstående”, medan män oftast blir misshandlade av någon “helt okänd”. Misshandel av kvinnor sker i huvudsak i bostaden medan misshandel av män vanligen sker på allmän plats. I de flesta fall av misshandel är gärningspersonen (kanske inte helt förvånande) en man.
Vidare visar statistiken att de som anger att de har utsatts för fysiskt våld i nära relationer även till 85 procent har utsatts för psykiskt våld, men av dem som uppgett att de har utsatts för psykiskt våld är det bara 28 procent som uppgett sig även ha blivit utsatt för fysiskt våld. Där det förekommer fysiskt våld förekommer det alltså nästan alltid psykiskt våld men inte nödvändigtvis tvärtom. Förmodligen så är det psykiska våldet som håller offret kvar eftersom man efter psykisk nedbrytning förlorar självkänslan och trauma bindningen som uppstår gör att man tyvärr binds närmare förövaren och tror sig behöva dem.
Lagen
För att rättsligt kunna hantera upprepat fysiskt och psykiskt våld mot kvinnor infördes 1998 brottsrubriceringen grov kvinnofridskränkning i brottsbalken. I lagtexten räknar man upp att brottsliga gärningarna misshandel, hot, sexualbrott, skadegörelse och att ha brutit kontaktförbud mot en närstående eller tidigare närstående ska dömas till fängelse i lägst nio månader och högst 6 år om gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet och gärningarna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla. Har gärningarna begåtts av en man mot en kvinna som han är eller har varit gift med eller som han bor eller har bott tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden, ska han dömas för grov kvinnofridskränkning.
År 2017 anmäldes drygt 1 800 fall av grov kvinnofridskränkning men undersökningar visar att det bara är en bråkdel av alla våldsutsatta kvinnor som faktiskt gör en anmälan, så mörkertalet är stort. Av de anmälningar som görs leder ett fåtal till åtal och ännu färre till fällande dom. De män som fälls döms i över 90 procent av fallen till den lägre delen av straffskalan dvs mindre än 1 års fängelse. Statistiken förstärker tyvärr därmed uppfattningen att mäns våld mot kvinnor inte tas på allvar.
Skyddade boenden
Att man kan erbjuda skyddande boenden till våldsutsatta kvinnor och deras barn är behjärtansvärt. Men det är ologiskt bakvänt och inte rättvist att offren ska gömma sig och gärningsmännen gå fria. För barnen innebär det att skiljas från sitt hem, sina leksaker och sina kompisar. Mäns och fäders frihet prioriteras med andra ord högre än både kvinnor och barns välmående.
Barnen som redskap
En kvinna som har barn är extra sårbar. Män som misshandlar tenderar att bli värre när kvinnan är gravid. Vill hon lämna relationen så hotar han att ta ifrån henne barnen. Väljer hon ändå att lämna så väntar ofta smutsiga vårdnadstvister, förtal och misshandel som sker genom barnen. Det här är smärtsamt välkänt bland misshandlade kvinnor men varken socialtjänst, familjerätt eller domstolar verkar ha identifierat detta mycket allvarliga legaliserade våld som inte bara skadar kvinnan utan framförallt de oskyldiga barnen.
Mäns våld orsak till flera sjukdomstillstånd
Mäns våld mot kvinnor är ett viktigt hälsoproblem; det är enligt WHO och FN en av de vanligaste orsakerna till ohälsa hos kvinnor. Man vet idag att det förutom eventuella direkta fysiska skador orsakade av våld orsakar bland annat utmattningssyndrom, autoimmuna sjukdomar och PTSD (CPTSD) Det är dags att prioritera att skydda kvinnor och visa att samhället ser dem och står upp för dem (och deras barn) både under och efter relationen!
Hjälp oss hjälpa kvinnor som behöver ekonomiskt stöd för att lämna och bygga upp sitt liv igen genom att skänka pengar till: Respira Insamlingskonto SEB: 5699 02 086 00 Insamlingsstiftelsen Respira bildades den 11 november som en del av #vibrytertystnaden där misshandlade kvinnor delar med sig av sina berättelser för att sprida kunskap och skapa förändring.
Insamlingsstiftelsen står under tillsyn av Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Vill du veta mer? Kontakta oss på admin@insamlingsstiftelsenrespira.com
Besök gärna våra sidor www.insamlingsstiftelsenrespira.com, Facebook och Instagram med samma namn. Och www.vibrytertystnaden.com, Facebook och instagram med samma namn.
Källor: Nationella trygghetsundersökningen (NTU), Brottsförebyggande rådet (BRÅ), Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK), Åklagarmyndigheten, Wikipedia.