Månadens mamma: Februari

Varje månad väljer vi ut en mamma som har lämnat en våldsam relation och behöver hjälp att läka och bygga upp sitt liv igen. Framförallt prioriterar vi att barnen ska ha det så bra som möjligt. Läs nedan om månadens mamma februari och swisha gärna ditt stöd till 123 305 50 50 eller bidra direkt via Facebook insamlingen.

Vi skrev till varandra på en dejtingsajt och träffades redan några dagar senare.  Han var egentligen inte alls min typ men han verkade ordningsam med hus, bil och sparkonto, inte som de män jag dejtat tidigare.

Vad som verkligen fick mig att falla vara att han inte bara ville vinna mitt hjärta utan alla mina barns också. Då smälte jag förstås.

Han kom med hämtmat och glass till barnen flera gånger i veckan. Köpte saker och tog med oss på diverse saker och betalade för oss allihop. Mitt liv kändes bättre och lättare på många plan. Han var till en början väldigt snäll mot barnen och vi alla tyckte om honom.

Väldigt snart byggde han om sitt hus så alla barnen skulle få egna rum och vi flyttade in.

Men sedan vände det ganska snabbt. Han gnällde om allt barnen sa och gjorde. Dem repade golven med leksaker, dem kunde gott leka i sina rum tyckte han. Minsta barnet var runt 2.5 år då. Varje dag när han kom hem gick han igenom alla rum och kollade att allt var som han önskade. Annars blev det gnäll och sura miner resten av den dagen.

Allt barnen gjorde var fel. Precis allt.

En kväll grät min lilla på 2.5 åring, han tappar då fattningen och bär ut min lilla på trappen och stänger dörren. Jag var snabbt och öppnade men barnet var så klart jätteledsen och upprörd och rädd.

Denna händelse fick mig att vilja flytta. Men med 5 barn och att hitta en ny bostad var svårt. Jag var dessutom nu gravid med hans barn. Tiden flöt förbi tills nästa händelse..

Då blev han arg på min 13 åring för hon ville äta macka till mat o inte middagen vi lagat och fullkomligt flisade sönder hennes dörr till rummet när hon satt innanför och grät. Han rörde henne inte men han skrek och skrämde henne så pass att hon flyttade. Det var droppen.

Jag bad socialtjänsten om hjälp. På 1 månad hade dom ordnat boende åt oss och flickan flyttade med oss dit. Vi fick inte lov att bo kvar honom för socialtjänsten och det var inte heller något som någon av oss ville.

Glädjen att se barnen i detta nya boendet utan rädsla och oro var enorm. Äntligen kunde vi stänga dörren om oss. Ingen som skällde eller klagade på oss.

Men det har också varit en tuff tid, mycket av sakerna blev kvar hos honom och att köpa många små saker nytt blir snabbt dyra kostnader. På föräldrapenning finns inte mycket utrymme. Nu har vi bott här 10 månader och det börjar likna ett hem. Men de saknas saker än.

För min dotter som fick dörren inslagen är de värst. Hon har autism/add. Och det har hänt mycket jobbigt på kort tid. Hon önskar sig en ny säng, nu sover hon på en madrass. Hon skulle även behöva ha en telefon eller dator för skolarbete då hon har autism/add och behöver göra en del hemma de dagar hon inte orkar vara i skolan.

Hennes högsta önskan är att få en moped och körkort även om jag vet att det är ofantligt dyrt så skriver jag det år hennes vägnar då jag vet hur mkt det skulle betyda för hennes självständighet.

Så klart har alla mina barn och jag tagit allt väldigt hårt. Det som skulle bli ett bra liv för oss i hans hus blev istället ett helvete. Vi skulle vara väldigt glada om vi kunde få möjlighet att göra något roligt tillsammans som att gå på Liseberg i sommar.

Vi prioriterar att flickan ska få en säng och en mobiltelefon och vill därför som minst kunna överlämna 8000kr efter avslutad insamling. Om du har några frågor om insamlingen eller vill hjälpa på något annat sätt maila oss på admin@insamlingsstiftelsenrespira.com 

Kommentera