Varje månad väljer vi ut en mamma i vår community som vi ser kämpar väldigt hårt med eftervåldet, hälsan och den tuffa ekonomiska situation som ofta uppstår när man flytt från en våldsrelation. Vårt mål är att kunna hjälpa med att åtminstone en enda månad kunna hålla näsan ovanför vattenytan och göra det lite lättare att andas. Om du har möjlighet hjälp oss att hjälpa, det betyder så enormt mycket för våra våldsutsatta mammor och deras barn!
Månadens mamma september berättar:
För lite mer än två år sedan lyckades jag äntligen få tag i en lägenhet, jag tog den osedd och flyttade en vecka senare med mitt barn efter nästan 10 års fysisk, psykisk och ekonomisk misshandel där jag ett flertal gånger kunde ha förlorat mitt liv. En dag knäppte till i huvudet i samband med ett långt mail mitt ex skickat, det skulle visa sig att jag hade drabbats av hjärnhinneinflammation. Därefter blev inte livet som det var tänkt. Istället för tillfrisknande så kraschade jag ännu mer och kränkningarna fortsatte.
Jag fick stora problem med minne, kunde inte läsa en text, glömde namn på nära vänner, motoriken försämrades m.m. det blev en utdragen process hos specialister inom neurolog/geriatrik osv. Jag fick beviljat magnetröntgen då jag var allvarligt rädd att det var något mer som skadats i huvudet i samband med alla de gånger han dunkat mitt huvud i stengolvet. Jag bad om och om igen om allra högsta sekretess pga rädslan för vad han kan göra mot mig om han visste hur dåligt jag mådde. Jag var så fruktansvärt rädd att min situation skulle komma fram till honom och att han skulle frånta mig mitt barn.
När jag slutade mitt vikariat blev jag varse om det värsta, mitt i all press att ta sig ur relationen med livet i behåll hade jag missat det här med a-kassa osv. så jag var helt plötsligt inte berättigad vare sig till arbetslöshetsersättning eller sjukpenninggrundande inkomst.
Där står jag nu, när jag trodde livet skulle vända, istället med skulder som växer, obetalda räkningar, eftervåldet i form av den psykiska misshandeln mot både mig och framförallt vårt gemensamma barn. Ett huvud som inte funkar och som gör det omöjligt att kunna arbeta. Jag var så fokuserad på att vi skulle ta oss ur relationen med livet i behåll så jag missade de allra viktigaste bitarna i kampen för överlevnad.
Av rädsla att förlora vårdnaden till en extremt manipulativ och talför man som är van vid stora förhandlingar och oftast får sin vilja igenom, så vågade jag aldrig anmäla. Jag är övertygad om att jag aldrig skulle ha en chans mot honom och jag skulle förlora mitt barn då han är väldigt uträknande i allt han gör, extremt manipulativ och en väldigt duktig förhandlare. Han gör det mesta för egen vinning och han skulle aldrig låta sanningen om hur han beter sig inom hemmets fyra väggar komma ut.
Att känna att man lyckats ta sig därifrån, men ändå sitta fast i det psykiska eftervåldet är fruktansvärt. Att sitta här på botten utan ekonomi och skulder när han får fortsätta som om ingenting har hänt med en nätt inkomst på ca 100.000 kr/mån, nyaste bilarna och samtidigt ska man försöka hålla ihop för att vara en stark mamma och finnas för sitt barn som även det är utsatt för den psykiska misshandeln. Efter lång tid med vårdkontakter, stödcenter för våldsutsatta kvinnor m.m. så har jag nu äntligen beviljats att få börja med traumabehandling, men jag har en lång väg framför mig.
Den här månaden finns ingen inkomst till hyra och jag kan inte få hjälp med den heller tyvärr. Det finns mycket annat som inte heller får utrymme att betalas men hyran är ju ändå viktigast. Jag är rädd att visa utåt att jag inte kan hantera situationen så om jag skulle kunna få hjälp med de 5900 kr som ska betalas i hyra så blir jag väldigt väldigt glad.
Låt oss hjälpas åt att samla in så mycket som möjligt för vår september mamma som har har det extremt tufft med både hälsa och ekonomi.
Swish 123 305 50 50 eller Bankgiro 5327-3330 Skriv “Månadens mamma september” i meddelandet så att pengarna kommer rätt! Tusen tack!