I juletid, liksom vid andra högtider, tenderar våldet att eskalera. Vi började redan förra julen dela våra berättelser ur verkligheten på Vi bryter tystnaden för att belysa detta, läs dem här: Julminnen och andra högtider. Den här julen känns mörkare än någonsin. Redan innan jul blev två unga tjejer i olika delar av landet mördade av sin pojkvän respektive sin killkompis och efter detta följde en mycket sorglig jul.
Det poppar nu i allt högre tempo upp nya grupper och rörelser som tar upp kampen mot våldet mot kvinnor. Detta är förstås jättebra och väldigt hoppfullt! Vi kommer dock inte att vara en del av det ofiltrerade frosseriet av bilder på misshandlade kvinnor som obarmhärtigt kastas mot oss i flödet på sociala medier sedan… Fortsätt läsa Kampen mot våldet som inte syns
Vi har tidigare efterlyst att domstolar, familjerätt och socialtjänst behöver utbildas om "våld i nära relationer" eller i realiteten mäns våld mot kvinnor och barn. När vi läser regeringens pressmeddelande där de förnöjt talar om att de avsätter 53 miljoner för att minska våldet och förtrycket ser vi att även de behöver utbildas. I en snabb anblick tänker nog de flesta att det är en fantastiskt positiv nyhet. Men det blir genast tydligt att de har stora kunskapsluckor om "våld i nära relationer" när de använder formuleringar som "varje barn som ser pappa slå mamma är ett för mycket". Innebär det att det är ok att se pappa kränka, trycka ner, håna, skrika år, ignorera, knuffa, kasta saker på mamma? Ett korrekt ordval som hade visat att de förstod vad de pratande om hade varit "misshandla" eller "bruka våld mot" men att slå är bara en del av problematiken.
Vi är tusentals Josefin. Tusentals som levt och lever med våld. Vi, både offer och förövare, är dina grannar, dina kollegor och dina släktingar. Och de flesta förövare går, liksom hennes, fria och lever sina liv utan repressalier, medan vi som hamnar i deras väg får betala med vår hälsa, vår ekonomi och ibland med… Fortsätt läsa Vi är tusentals Josefin
